Väldigt länge sen jag skrev nu. Har skrivit i huvudet så många gånger, bara inte orkar skriva ner det.

Är rörigt i huvudet nu för tiden. Har mått mkt sämre igen. Fick ett återfall för ett par veckor sen.
Vet inte vad som egebtligen hände, men blev bara så förbannad på inget alls. Ville få ut den ångest å panik jag bär på!

Jag orkar inte, säger det om å om igen... Trött på allt, trött på pengar, trött på allt jobb för minsta lilla!

Huvudet är fullt av konvesationer, repliker ifrån filmer och det är en enda röra.
Vill få tyst! Tyst på allt! Vill inte känna som att jag är mitt i ett möte där alla pratar i munnen på varandra!
TYST, jag skriker, jag gråter och jag kämpar!
Ingen förstår! Ingen lyssnar! Lyssna på mig! Hjälp mig! Spelar ingen roll vad jag säger... Äsch hon klarar sig...

En dag gör jag inte det... Det finns inte mkt mer som får plats, jag är på gränsen till att ge upp på riktigt, inte bara dom orden; jag orkar inte mer, trött på att leva, trött på livet!

Det känns mer och mer som om alternativen tar slut, energin räcker inte längre!

När jag öppet gråter och ber om hjälp så händer inget?!
Ska jag behöva skära upp handlederna? Eller vad behövs? Vad behövs för att få den hjälp jag behöver?
Varför händer inget?? Månaderna går, men inget ändras. Allt är det samma. Samma tjat, samma press, samma panik och samma frustration!
Orkar inte med allt! Vill skita i allt!
Hade jag inte haft hästen hade jag gjort det!

Hade jag inte haft honom så hade jag aldrig lämnat lägenheten! Hade inte gått ut för att göra något alls. Jag hade legat kvar i sängen och spelat på telefonen, sett på film och sovit bort allt.
Hade inte brytt mig om något, för inget som kräver nått.

Va sån förr, spelade datorspel, såg på film och spela lite på telefonen!
Vet inte hur eller vad jag ska göra! Orkar inte med det, orkar inte bråka och kämpa, vill bara ge upp!