Nu vet jag inte längre hur många inlägg jag inte har skrivit klart. På börjat massor, men inte skrivit klart. Orkar inte :(

Mått jätte dåligt en vecka. Hållt mig i lägenheten och knappt varit ute bland vänner eller i stallet.
Ätit dåligt denna veckan. Försökt laga mat, men har inte varit gott.
Matlusten har dessutom inte varit så stor. Nu har jag mat i kyl å frys och är hungrig, men vill inget ha!

Är jobbigt med älsklingen nu. Vi bråka via telefonen igår. Jag sa som vanligt dumma grejer.
Men han förstår ju inte! Han förstår inte att jag har dagar då jag mår sämre och behöver någon som kan säga något tröstande! Jag vill att han ska förstå.


Va riktigt igår för va med en väninna och titta på när hennes dotter va på ridskolan :)
Fick tacos och massa sällskap även annat å tänka på. Dom e Goa allihopa. Hela familjen.
Samma med min bästa vän, hon och hennes familj bryr sig om mig.

Alla har svårigheter i livet, vissa är jobbigare än andra.


Jag börjar få sån åldersnojja. Inte över att jag blir gammal egentligen. Men över att jag inte har som andra har. Familj, jobb och ett liv.
"Ett liv" något som alla säger, men som är så olika för olika personer.

Jag vill känna det som som som att jag kommer någonstans... Men jag har fastnat som i ett öde träsk där jag sjunker sakta men säkert ner mot botten...