Jag har väldens bästa älskling :) idag har han varit så go! Haft den bästa dagen på länge!! Har nog inte haft så mkt bra som hänt på en dag på väldigt länge :)

Red ut idag med två av mina vänner. Det va jätte kul. Synd bara att jag va helt färdig i huvudet. Orka nästan inte hänga med i konversationerna, men va kul ändå!

Nu e jag så trött att ögpnen går knappt å hålla öppna. Varit en låång men bra dag!

Får skriva mer i morgon. Är bara så jätte jätte trött!

Då va jag klar på mötet. Gick jätte bra. Han är så himla effektiv. Ska pratas med FK om ett gemensamt möte ang framtida planer med jobb osv.
På måndag ska han ta upp med NPT de frågor som jag har ang diagnoser och se om det blir någon utredning.
Jag ska prioriteras till psykolog nu iaf :) har väntat typ 2 år på tid dit.

Nu blir det en vända till stan och förhoppningsvis en sväng förbi både tre hästar och Ale ridsport :)

Men nu är jag jätte jätte trött. Skaka som ett asplöv när jag satt i väntrummet, men det gick bra :)

Sitter i bilen nu på väg till mötet. Vi måste tanka.
Tydligen en massa bestämt efter mitt möte så har bråttom :/ måste vara klar helst innan 11. Lite panik för har inte träffat läkaren på länge och vet inte hur lång tid mötet tar. Vet ju inte om det blir försenat så jag kommer in senare...

Jag hoppas allt går bra. Är mkt i huvudet. Är nervös... Vet inte va jag ska svara om läkaren frågar hur jag mår. Automatiskt vill jag svara bra... Men mår jag verkligen bra? Mår jag ens bra stunden han frågar?

Normalt sett när någon frågar hur man mår så är det bara en hälsnings fras. De vill egentligen inte veta. De frågar bara för att det är artigt. Är en artighets fråga.
Vet att det är inte så hos läkaren, men den inövade frågan med svar kommer på automatik. Är inte alltid jag ens tänker efter utan bara svarar.

Är både nervöst och läskigt! Men ska bli så spännande å höra va han säger. Va han tycker om allt med jobb, svar på mina frågor osv.

Får snart reda på det...

Snart är det dax... Dax att åka... Jag känner mig skakig... Har inte varit på ÖP på väldigt länge nu. För mig är det jobbigt att komma tillbaka till något jag har varit borta så länge ifrån.

Läkarbesöket är 10.00, måste åka senast 9.30 Klockan är 8.30 Jag har inte ens gått upp! Har inte duschat, inte bytt om, inte ätit frukost!!!
Magen vänder sig ut å in vid bara tanken på mat :/

Jag vet inte helt vad som kommer tas upp på mötet med läkaren, men han är snäll. Han lyssnar! Är ovanligt med en sådan bra läkare!
Men jag vet oxå att pga påtryckningar från familjen och ifrån min kille så vill dom att jag ska börja jobba! Börjar nästan gråta när jag skriver det!
Jag tror inte jag är redo för jobb än! Inte när det inte är jag som känner för det! Men jag vet att det som är nytt är läskigt! Får se va läkaren säger.

Ska fråga om utredningar och diagnoser. Om psykolog, godman och om mediciner....
Men när jag väl sitter där i stolen... Ska säga allt detta så är det som om huvudet är alldeles tomt! Jag får inte fram det jag ville ha sagt!

Usch jag får sån panik! Sånna tvångstankar som kommer! Va ska jag ha på mig?! Får inte vara för fint för då ser jag frisk ut! Vill inte se ut som om jag kom direkt ifrån sängen heller! Usch!!! Panik!! Kläderna ligger säkert i tvätten! Mina favorit jeans! Dom som får mig att känna mig snygg och ändå är bekväma... Dom är inte rena!
Har bara mig själv å skylla!!

Jag måste gå upp! Måste sluta skriva!! Jag vill, men vill inte åka!
Jag är inte redo! Är inte redo för å åka! Vart är min plånbok? Vart är mitt smink!? Ska jag ens sminka mig?! Jag vill sminka mig! Jag mår bättre när jag känner mig lite snygg å fin. Det dämpar oro och stress inombords!

Älsklingen sover... Han kommer inte bli glad när jag väcker honom nu och det är så bråttom!!

Men jag måste duscha, måste hitta de perfekta kläderna!! Han blir galen på mig när jag byter om 3 ggr innan vi ska åka!! Han säger att jag är fin i det jag har på mig. Jag tror honom inte! Han säger så för att vi ska åka!
Måste ha rätt kläder på mig! Rätt kläder som speglar mig och hur jag mår eller rättare sagt hur jag vill må!

Jag är smal, men för mig är jag inte tillräckligt smal. Magen sticket ut lite på sidorna. Jag får panik! Jag har varit tjock! Vill inte bli det igen!
Måste sluta å äta godis och chips på kvällarna! Annars går jag upp igen! Kämpar med mat och sånt!! Jag kan inte känna när jag är mätt! Inte heller om jag är hungrig eller törstig!!
Måste dricka vatten först. Måste se så att det inte är det som är problemet...

Jag skriver allt jag tänker på rakt upp å ner! Hjärnan vill rymma! Inte tänka på det som jag måste göra! Minuterna tickar fram nästan som om de vore sekunder! Jag måste gå upp! Jag måste duscha! Måste hitta mina grejer!

Behöver slita mig ifrån telefonen! Det är ont om tid! Har redan spenderat 20 min på bloggen. Skrev till en tjej jag pratar lite med. Hon har OcD... Känner igen mig lite i det! hon måste ja det jobbigt! För mig räcker det och blir över med de fixiva idéer jag har med kläder, med utseende å allt!

Nä! Måste gå nu!! Önska mig lycka till!! Ska skynda mig! Är orolig. Har panik! Avundas honom som kan ta allt med ro!
Skriver mer sen! Berättar om mötet!
Bye, så länge!