Snart är det dax... Dax att åka... Jag känner mig skakig... Har inte varit på ÖP på väldigt länge nu. För mig är det jobbigt att komma tillbaka till något jag har varit borta så länge ifrån.

Läkarbesöket är 10.00, måste åka senast 9.30 Klockan är 8.30 Jag har inte ens gått upp! Har inte duschat, inte bytt om, inte ätit frukost!!!
Magen vänder sig ut å in vid bara tanken på mat :/

Jag vet inte helt vad som kommer tas upp på mötet med läkaren, men han är snäll. Han lyssnar! Är ovanligt med en sådan bra läkare!
Men jag vet oxå att pga påtryckningar från familjen och ifrån min kille så vill dom att jag ska börja jobba! Börjar nästan gråta när jag skriver det!
Jag tror inte jag är redo för jobb än! Inte när det inte är jag som känner för det! Men jag vet att det som är nytt är läskigt! Får se va läkaren säger.

Ska fråga om utredningar och diagnoser. Om psykolog, godman och om mediciner....
Men när jag väl sitter där i stolen... Ska säga allt detta så är det som om huvudet är alldeles tomt! Jag får inte fram det jag ville ha sagt!

Usch jag får sån panik! Sånna tvångstankar som kommer! Va ska jag ha på mig?! Får inte vara för fint för då ser jag frisk ut! Vill inte se ut som om jag kom direkt ifrån sängen heller! Usch!!! Panik!! Kläderna ligger säkert i tvätten! Mina favorit jeans! Dom som får mig att känna mig snygg och ändå är bekväma... Dom är inte rena!
Har bara mig själv å skylla!!

Jag måste gå upp! Måste sluta skriva!! Jag vill, men vill inte åka!
Jag är inte redo! Är inte redo för å åka! Vart är min plånbok? Vart är mitt smink!? Ska jag ens sminka mig?! Jag vill sminka mig! Jag mår bättre när jag känner mig lite snygg å fin. Det dämpar oro och stress inombords!

Älsklingen sover... Han kommer inte bli glad när jag väcker honom nu och det är så bråttom!!

Men jag måste duscha, måste hitta de perfekta kläderna!! Han blir galen på mig när jag byter om 3 ggr innan vi ska åka!! Han säger att jag är fin i det jag har på mig. Jag tror honom inte! Han säger så för att vi ska åka!
Måste ha rätt kläder på mig! Rätt kläder som speglar mig och hur jag mår eller rättare sagt hur jag vill må!

Jag är smal, men för mig är jag inte tillräckligt smal. Magen sticket ut lite på sidorna. Jag får panik! Jag har varit tjock! Vill inte bli det igen!
Måste sluta å äta godis och chips på kvällarna! Annars går jag upp igen! Kämpar med mat och sånt!! Jag kan inte känna när jag är mätt! Inte heller om jag är hungrig eller törstig!!
Måste dricka vatten först. Måste se så att det inte är det som är problemet...

Jag skriver allt jag tänker på rakt upp å ner! Hjärnan vill rymma! Inte tänka på det som jag måste göra! Minuterna tickar fram nästan som om de vore sekunder! Jag måste gå upp! Jag måste duscha! Måste hitta mina grejer!

Behöver slita mig ifrån telefonen! Det är ont om tid! Har redan spenderat 20 min på bloggen. Skrev till en tjej jag pratar lite med. Hon har OcD... Känner igen mig lite i det! hon måste ja det jobbigt! För mig räcker det och blir över med de fixiva idéer jag har med kläder, med utseende å allt!

Nä! Måste gå nu!! Önska mig lycka till!! Ska skynda mig! Är orolig. Har panik! Avundas honom som kan ta allt med ro!
Skriver mer sen! Berättar om mötet!
Bye, så länge!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har inga ord, har inga ord som säger sanningen, jag vill skriva hur jag vill känna, inte hur jag känner...Jag vet vad jag vill, önskar och behöver. Jag vet denna gången att jag behöver inte kasta mig in i något.Det finns tid, jag behöver stöd och...

Frustration och panik över allt! Jag vill så mkt, men orkar så lite.Jag kämpar med att städa i ordning lägenheten, men det tar sån tid! Kartongerna i hallen är inte ens uppburna!Städningen känns så viktig, är viktigt för mig att det inte är stökigt. ...

Jag lyssnar mkt på Lasse Lindh nu och det väcker en hel del känslor och tankar.Jag går och tänker på hur världen verkigen fungerar!?För alla människor fungerar i stort sett olika fast ändå samma. Det finns vissa regler i hur människor beter sig och h...

Hej.Det svåraste med mig är att jag framstår som en nästan "normal" tjej, lite snurrig och fundersam.Men ju mer man lär känna mig ju mer märker man att jag inte fungerar "normalt" jag har otroligt svårt för plötsliga ändringar och när jag känner någo...

Förlåt för det jag gjort! Förlåt att jag såra dig så! Jag vill dig så väl, men det blir så fel. Jag avskyr hur allt har blivit och önskar allt kunde gå tillbaka till det som det var. Men inget blir någonsin det samma! Det är alltid lättare att säga...